onsdag 18 juni 2008

Att göra kön - Om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män


Ylva Elvin-Nowak och Heléne Thomssons bok från 2003 är en bok som jag har som kurslitteratur men som jag redan nu läst. Och jag gillar den skitmycket. Det här är boken jag vill ge till alla kvinnor och män i min närhet som hävdar att jämställdhet "och sånt där" är det som 68-rörelsen och rödstrumporna sysslade med och inte är något de vill beblanda sig med.
Det här är boken som tar exempel från intervjuer med både kvinnor och män i olika åldrar och olika etniciteter och även från olika delar av världen, inte bara människor som lever i Sverige gör det enkelt att förstå könsmaktsordningen ur ett otroligt enkelt och vardagligt exemplifierande.

Såklart är det här en bok jag i allra högsta grad rekommenderar, och trots att jag vill att det är de personer som skulle behöva läsa den som ska göra det, så vet jag bättre. För personer som behöver läsa den här boken kommer förmodligen inte göra det. De anser förmodligen att det här är ännu en feministisk bok och självklart är feminist i det närmaste ett skällsord i dessa personers öron.
Men ändå. Läs den!!!!! Det har väl aldrig skadat att börja ifrågasätta sig själv, sitt sätt att vara och tänka..eller?

Att den är vald till kurslitteratur förstår jag då den tar upp ämnet hur vi gör kön på ett spårkligt väldigt enkelt sätt. Både kvinnor och män "gör kön" på det sätt att vi internaliserar känslan och varandet i oss utifrån relativt stereotypa normer, men inte bara i oss själva utan även på och i andra människor.
Är man intresserad av könsmaktsstrukturer, feminism, jämställdhet och genus är det här en bra bok om man är "nybörjare" på det hela.
Jag fick många saker förklarade för mig trots att jag inte ser mig själv som "nybörjare" på ämnet. Men det är en komplex värld i genusdiskussionen och den här boken förtydligar saker väldigt bra och enkelt.
Det som jag tror kan trötta ut och tråka ut den som redan kan väldigt mycket om det här är att den ibland känns lite repetitiv. Vissa partier blev jag rätt trött av att läsa, då det för mig kändes som att jag redan visste det och att de redan talat om det några sidor innan.
Men det spelar ingen roll, för det är helt enkelt en både bra, intressant och behövlig bok i ett land där jämställdheten ändå kommit så långt men ändå har så otroligt långt kvar till mål.

Läs den!
7 + av 10

tisdag 17 juni 2008

En komikers uppväxt


Okej...jag orkar inte ens läsa klart den. Så jävla kass tycker jag den är.
En fascinerande sak är dock att Gardells språk (det är ju Jonas Gardell som är dess författare) lyckats använda ett språk som är så typiskt rätt i tiden just NU, trots att boken kom ut 1992.
det första jag tänkte på var Susamna Alakoskis "Svinalängorna" som vann Augustpriset.
Språket tilltalar 15 åringar och jag förstår varför på något sätt.

Jag är besviken helt enkelt. Jag tycker ju att Gardell är fantastisk. Men han funkar nog bättre på scen än att han passar att plita ner ord i böcker. Jag som inte läst den här boken innan önskade mig den i julklapp (fick två st) och började läsa, men helt ärligt så kommer jag nog inte fullfölja och jag som avskyr att inte läsa klart böcker om jag väl börjat...men jag pallar nog inte. Jag blir så jävla trött så fort jag öppnar den, det finns liksom ingenting som tilltalar mig. Så tyvärr Vinita...jag gillar den inte alls.

Blir inte mer än ETT + eftersom det är det minsta man kan få.