Okej...jag orkar inte ens läsa klart den. Så jävla kass tycker jag den är.
En fascinerande sak är dock att Gardells språk (det är ju Jonas Gardell som är dess författare) lyckats använda ett språk som är så typiskt rätt i tiden just NU, trots att boken kom ut 1992.
det första jag tänkte på var Susamna Alakoskis "Svinalängorna" som vann Augustpriset.
Språket tilltalar 15 åringar och jag förstår varför på något sätt.
Jag är besviken helt enkelt. Jag tycker ju att Gardell är fantastisk. Men han funkar nog bättre på scen än att han passar att plita ner ord i böcker. Jag som inte läst den här boken innan önskade mig den i julklapp (fick två st) och började läsa, men helt ärligt så kommer jag nog inte fullfölja och jag som avskyr att inte läsa klart böcker om jag väl börjat...men jag pallar nog inte. Jag blir så jävla trött så fort jag öppnar den, det finns liksom ingenting som tilltalar mig. Så tyvärr Vinita...jag gillar den inte alls.
Blir inte mer än ETT + eftersom det är det minsta man kan få.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar